That beauty need only be a whisper

Idag har jag flyttat till varberg.
Dagen började inte bra.
Min hyresvärd ringde och var asnojig och ville inte att jag skulle ta med marsvinen till rummet och gnabbade om massa smågrejer så jag fick megaångest.
Men som den rättfram och envisa människa som mamma brukar beskriva mig som i vuxna sammanhang
sa jag bestämt:  "näru, marsvinen tar jag med mig!"
typ så. Och dom är här nu.
mössen också.

Sen har pappa min älskade pappa hjälpt mig hela dagen och fixat och burit lådor och varit med mig och handlat osvosv.
Han är bäst. Helt klart.
Jag började lipa precis efter att han åkt bara för att jag blev så slagen av tanken på hur bäst han är.

Hon som jag ska bo hos heter marie och hon har vääärldens bästa hund som heter Stella.
Jag har varit ute på promenad med henne tre gånger idag.
hunden alltså.
träffade Hannah också. Hon är så bra.

Men iallafall, måste berätta själva poängen med denna dagen, att det började dåligt och jag kände väldig olust att bo i detta rum hos Marie som verkade vara en tjurtant
MEN ack ack så fel man kan ha!
För jag har stökat runt i mitt rum och pratat lite med Marie och hon är fan himla bra hon också!
Jag tror detta kommer lösa sig himla fint.
Verkligen.

Jag har fan bara bra saker omkring mig.
Jag är jävligt tacksam.
Faktiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0